.

I Goleta med amrikanskan Samantha.



Gladare än vad jag känner mig idag kan ingen vara!


Så har vi kommit in i Maj månad.
Vågar knappt tro att det kan vara sant....men det är ju verkligen sant!
Sverige har fina vårdagar med härliga temperaturer, så skönt för er att äntligen få det vårigt.

Min dag har varit toppen kan jag säga.
Igår hade jag final i skrivning, skrev 12 sidor.
Så idag unnade jag mig en dag att göra lite vad jag vill på.

Steg upp i hyffsad tid, molnigt var det till en början, men det kom till att bli en härlig dag, nästan lite kvav.
Pratade med mormor på msn, när jag säger så, så reagerar många: Har din mormor msn?.
Men se det har hon, hon håller sig till moderniteter =)

Städade upp mitt rum och begav mig till stan först.
Banken, posten och så lite choklad inköp.

Var också på en TV studio och visade upp en dokumentär som jag gjort för chefen där.
Det var bara att ta sig ann, våga och gå in. Allt är faktiskt värt ett försök, man har egentligen aldrig något att förlora.
Ringde upp Samantha som kommer ifrån Santabarbara och frågade om vi inte kunde ses idag.
Vi bestämmde att jag skulle ta bussen och möta henne i Goleta lite senare på eftermiddagen.

Så innan dess var jag på state street och gjorde lite inköp av sommar kläder, blev både klänning (men ska titta efter en till lite mer blommig, köpte linne, shorts en kjol (min gamla jeans kjol är 3 år, sliten och för stor) och var mycket nöjd med min inverstering. Har inte handlat mycket alls på sista tiden.

Timmarna i staden gick snabbt. Så sedan var det dax att traska hem och göra lite mat.
Därefter var klockan nästan fyra och då gick jag till bussen som tog mig ut till Goleta.

Samantha väntade där med en annan amerikansk vän och vi gick och tog en fika, tyvärr regnade det lite men vi satt under ett parasoll så dropparna nådde inte oss åtminstone som tur.

Känndes verkligen kul att bara va och sitta och prata. Med folk från amerika, annan stil på dem än hemma. Mer öppna och Samantha är väldigt positiv och trevlig, vilket passar mig utmärkt som sällskap.
Kändes befirande att helt obehindrat kunna sitta där och prata, ibland tvivlar jag på min engelska men den har sannerligen förbättrats markabelt om jag jämför med hur den var för ett år sedan. Framsteg på det!

Vi åkte till Samanthas hus, såg hela familjen och sedan kom en till vän till henne. Hon visade mig sin balklänning, röd och fin var den. Hon ska nämligen på Prom imorgon, då påmindes jag av min bal för ett år sedan, jag hade ju också en röd klänning. Efter vistelsen där hemma så skjutsade hon hem mig igen.
Känns som innehållsrik dag, mycket blandade saker, peppande saker och stimulans för huvudet att för en gång skull vara släppa på alla rutiner och bara leva efter sina villkor, känna sig fri att gå, ringa och göra vad man vill.Man blir på gott humör av att få se andra synvinklar, prata och berätta för hennes mamma om skillnader mellan Sverige och USA, se och höra på andra människor. Uppleva och skapa sig en uppfattning om så mycket olika saker som finns till hand.
Det är sådant jag uppskattar, då är sådana här dagar som jag har haft idag som jag älskar;
Det är det här som jag kallar lycka, att ha frihet och att leva livet!


Kycklingar hade de på tomten, om ger dem ägg.



Deras villakvarter.





Föräldrarna i köket
:

Samanthas hus



Vid matbordet i ett amerikanskt hus! Det sklijer sig ifrån hemma i Sverige.
Emilie, Samantha, Caryn och Sarah.

I rummet. ( observera bal klänningen till höger)


Var nöjd med allt som livet ger,
och allt som du omkring dig ser,
glöm bort bekymmer sorger och besvär,
var glad och nöjd för vet du vad,
det finns inget bättre än att känna sig glad! 
Och det gör jag verkligen idag.