Filmernas påverkan på vårt sätt att tänka

En underbar film såg jag ikväll. Fick rysningar flera gånger om.
Musiken...dansen....skådespelarna...vyerna...effekterna...platsen...handlingen...som förde mig långt in i drömmarnas värld.
En film man verkligen känner sig upplyft av, allt smällte så fint in vart annat...de dimmiga övergångarna....se de emotionella ansiktena tonades ut i sjön, bergen...vegetationen omkring platsen där allt utspelar sig på...: Ett hotell i Schweiz....Det jag uppskattar är att temat inte var komplicerat, utan så basalt egentligen. Det är just därför den var så bra. Inte varenda scen specifikt, inte varenda dialog utan mer helheten menar jag. Regin, manuset och idén. En person som blev kallad att hon inte kan dansa...kunde visst det, med anstränging, vilja och tålamod.
Karaktärerna förde oss in i en värld, in i en romantisk historia som utspelade sig emellan dem. Där personerna inte vågade visa upp sitt riktiga jag, där osäkerheten, tvivlet vilade i '' Babys'' kropp, men  stegvist släppte hon på spänningarna...hämningarna...vågade upptäcka sitt mod, vilja och dansade som en drottning. Hon klarade hoppet. Hoppet hon misslyckades med första gången...steget hon övade i sjön....då hon blev omfamnad av dansläraren vid namn Jonny.
Mycket berörande, effektfull och vacker film. Spännande hela vägen och underhållande med de sydamerikanska takterna...mambon, cha cha chan...ger en lust till att leva livet...till sin allra högsta spets. Att se hur vissa problem råder hos de flesta...att andra lyckas övervinna och vinna. Det som händer i filmer kan hända på riktigt...den ända som kan vara till hinder är vi själva. Man tänker tillbaka på sitt liv, ser bilder, avsnitt, stunder...och minns. Tillsammans med musiken, tonerna, klippen...så skapar man sig en relation till det som pågår på skärmen när man ser på filmer. Man anknyter och förknippar det som sker i relation till sig själv...jämför, förknippar, relaterar och får ett nytt perspektiv på mång och mycket.
Man tänker på annat, kommer bort ifrån sitt liv, skapar fokus och intresse för annat....så otroligt nyttigt att det finns så mycket att underhålla sig med...så mycket att hämta inspiration ifrån...så många nya spår och tankar man kan komma på, utveckla och göra något bra av. Ett bra filmtips helt enkelt som passar att se när som helst och som hålls fast i ens tankar.
Läste ut min bok idag, Lucia av Cannie Möller. Otroligt bra bok den också. Men blev lite besviken på slutet. Slutet ska ändå avsluta vad som händer...inte lämnas kvar som en gåta för läsaren. Annars kräver man nästan en fortsättning. Jag beundras av författare som lyckas hålla tråden, håller ett grepp om handlingen och utöker de sakliga raderna som för oss fram i berättelsen med tillspetsade beskrivningar...mäktigt imponerad blir jag. Önskar att jag också kan skriva en bra bok någon gång. Hur som helst jobbas det bra på min kreativa sida nu.
Fotbadet var skönt, skrubba av sig allt smuts som faktiskt sätter sig trots att man inte tror det...fixa naglarna...äter vitaminer...äter nyttigt. Har varit ute och gått två gånger idag. En liten flicka på 8 år stod ensam på lekplatsen....blickade mot de lekande barnen i gruppen bortom staketet...hon var ensam...ensamheten i hennes ögon gjorde nästan ont att se. Man tyckte synd om henne....för att hon just var själv...men barnet log- och så länge ett leende finns så finns nog en lycka där också....eller ler man kanske för att man inte vill visa andra att man är ledsen? Livet är ett mysterium. Det finns saker man aldrig kommer få svar på och saker man får se trots att man inte vill.
Sömnen efter maten var välbehövd. Känner mig pigg fortfarande trots att jag när som helst ska gå och lägga mig.
Jag gillar mina nya vanor som jag ska hålla nu. När man kommit över tröskeln, början...då går resten av bara farten. Man blir verkligen på god väg framåt då ingen stör.


Vinbär ochg lugna dagar.

Har ätit vinbär, plockade ifrån vinbärsbuskarna....och hallon: mmm så gott!
Precis som när jag var liten- plockade och åt...precis hur mycket jag ville.
Ser man på, det kallar jag sommarkänsla. Vara ute i trädgården, äta vinbär och hallon...bränna sig på brännässlor- precis som det ska vara.
Förövrigt hann jag med en långpromenad till staden idag. Tog fina kort som kommer här aldelles strax. Så har jag skrivit till min syssling i Kanada idag. Saknar verkligen Toronto och allt jag gjorde där. Staden, Tv-tornet som vi åkte upp i: 400 meter, suschi, promenader kring universitets campus, Niagarafallen, seightsseingturerna, båten, nattklubben på 4 våningar, festen, människorna, släkten: Ja Allt var kalas. Ska lägga upp bilder på allt, ett smakprov ifrån det mesta då jag får tid! För idag har jag inte haft det..haha. Inte när man ägnar sig åt att vara ute å gå i 3 timmar, 2 gånger, fota, filma och gå på kupolen. Pluggat engelska med till upptenteringar och framstegen är markanta- tror jag. Inhandlat ett par byxor och en tröja- lite höstnytt så att säga, men dock förra veckan. Vet ej när jag kommer hem. Behöver denhär ledigheten här uppe iaf, komma bort lite från allt.
Det jag gör känns rätt nu och det är huvudsaken att man trivs och mår bra.

The End of July

Sover längre om morgonen och vaknar till halvmolniga morgonar.
Borlänge gillas faktiskt. Varit runt på 3 olika mataffärer idag med mormor och morfar och hjälpt dem att handla mat.
Alltid tevligt att få ta del av andras vanor, själv handlar man i en och samma affär. Men ändå.
Gosat lite med Frejan,  verkligen en underbar hund, han ligger och lyssnar på mina snabba fingrar som dansar omkring på tagentbordet. Ätit gott och nöttårta till efterätt satt också fint på maten. Under eftermiddagen läste jag lite i min bok och låg och tog det lugnt i solen. Man får ju verkligen passa på att ta vara på den solen man får för månaderna går fort. Snart är vi inne i Augusti och det känns så konstigt att sommaren alltid ska gå så fort.
Då maj-solen tittar fram flödar fantasin och drömmarna om hur den ''perfekta sommaren'' kommer att bli. Man gör listor, planerar och bara längtar tills dessa tre månader slår in. Så när de närmar sig med stormsteg och väl är inne så tillåter vädret allt för sällan en att uppfylla allt det där man gått och väntat på att man ska få göra. Så¨man får helt enkelt ta allt som det kommer och göra det bästa möjliga av varje dag. Jag tar vara på min tid i alla fall. Här känner jag mig mognare, lättad och på ett sätt fri. Så skönt med andra människor, annan stad och umgås med sina nära som man ser allt för sällan. Har varit ute på en skön promenad nyss. Jax torget, parker och andra kvarter. Mysigt och helt underbart att bara strosa runt med mormor. Intervjuade henne i parken....haha. Man skulle kunna tro att jag har kamera mani men ack det har jag inte. Jag tar helt enkelt vara på mitt sommarlov och prövar på saker som jag sällan haft tid till. Känns skönt att man kommit igång med sig själv. Saker är annorlunda på sommaren...men inte sämre. Tiden jag saknat är inne och det som händer till vardags är sådant man i framtiden kommer tänka tillbaka till...minnas...och sakna.
Det som verkligen är det speciella i livet är det som verkar helt oväsentligt just nu.
Imorgon blir det kanske en sväng till simhallen.Snart ska jag ner och äta nybakat bröd.
Bye bye


Falun


Idag var det Falun som stod på schemat.
Familjen och mormor tog oss en sväng dit i det tråkiga regniga vädret.
Åkte upp på en utkisksplats, mycket fint men grått och trist väder. Sedan blev det att kolla lite på stan.
En mycket gammal stad- kändes äldre än O-hamn. Letade efter ett café och så fikade vi- mycket god kladdkaka åt jag och trevligt att bara ha en stund då alla var samlade. Mormor trivdes också;)
Hann även med en runda i ''shopping centret'' men hittade inget.
Sedan bar det hem till Borlänge och åt middag- bortskämd blir man allt här uppe och mycket nytta gör man inte heller.
Men ta det lugnt och åka till Falun gör man inte heller var dag så trivdes helt utmärkt.
Nu kanske det blir en promenad.
Adios gentes

Dagarna...

För lång paus av bloggandet...igen. Undrar om jag någonsin kommer skärpa mig med detta...?
Hur som helst har massor hännt sedan jag kom hem ifrån usa.
Både Österrike,Polen och andra länder har det rests runt i under 3 veckors tid, mycket trevligt.

Hemma har jag pysslat med lite allt möjligt,
idag var jag ute och gick med Emma, blev en lång promenad runt hela stan, länsmansängen under 2 timmar. Efterlängtad verkligen! Igår var jag på Öland och böda sand- kanonbra väder och toppen att äntligen få bättra på den bleknade brännan.
Firade mammas födelsedag i förrgår, gjorde frukost och presenten hon fick av mig uppskattades.
Annars har sommaren bestått av bl.a promenader, cecil med vänner, prat och skratt med de saknade, fika, glass, stan, kalmar, öland, stranden, bakning, rensing av garderob, och 3 veckors resande. Allt känns faktiskt så underbart bra just nu. Gör det jag vill hemma, och njuter av att bara koppla av för stunden. Göra det man känner för, fast finns fortfarande många att träffa och saker jag vill hinna göra. I morgon åker vi till Dalarna för ett tag, hälsa på släkten. Sedan vore det bra att kunna klämma i Uppsala och Rebbeca också...Vi får se.

Nu måste jag sova, ska upp tidigt och packa för avresa. Föressten såg jag en film här ikväll..´´alla hans ex´´. En riktig ytlig film men ändå underhållande. En sak som nämndes i slutet var följande som verkligen jag nappade på:

´´Genom att  sluta planera allt i livet så kanske man en dag hamnar där man verkligen hör hemma.´´

Take care.


RSS 2.0