otur..men det vänder som tur oftast
ha feber, öroninflammation, snuva
och behöva gå på mediciner.
Men det är väl antagligen smällar man får ta,
blir bättre snart hoppas jag.
Imorgon får jag också ta en dag hemma så jag blir bättre till på torsdag,
det värsta är att man missar och tappar så mycket lektioner
när man inte är frisk. Men hälsan framför allt som man brukar säga..så
ska krya på mig!!
Inte nog med det så blev jag klar med filmen om vårt student hus. Och visst, jag blev ganska nöjd.
Satt hela 12 timmar hela söndagen med redigeringen, efter att ha suttit 4 timmar så försvann allt, när jag
nästan var klar. Så då var det bara att börja om ifrån början igen. Ganska irriterande, men det var bara att hålla
in med aggretionerna och ta till med tålamodet.
Nå väl, när jag väl var klar med filmen så gick det inte att spara ner den och idag när jag skulle sätta
igång den så var den helt dissapered: BORTA!!!
Till och med Linnea sa att jag har mycket otur och det kan jag instämma i att jag har ibland,
antingen har jag flyt och då är det flyt i allt eller så får jag all ''skit'' på samma gång.
Tur att jag lärt mig att bita ihop och inte ge upp, även fast man tidvis verkligen INTE är sugen på att spendera
så lång tid framför datorn hela dagen imorgon för att göra filmen, Igen. Men men, livet är inte alltid perfekt och det
ska det inte vara heller.
Brukar tänka så här när man har otur, och tro det eller ej men det hjälper faktiskt:
- Det är bra att jag har en dålig dag eller lite otur, för då vet jag att jag får en bra dag med tur snart.
Dåligt innebär snart en vändning till bra och tvärtom.
Går allt som på räls, flyter, allt är helt perfekt så ska man ändå inte vara för lycklig: Jo det ska man. Man ska ta vara på det och vara lycklig för stunden!
Det ända negativa är att allt har ett slut.
Är allt på topp en dag så kan man räkna med att det förr eller senare
faller och nästa dag kanke blir mindre toppen.
Så för att vara optimistisk just nu och må bra så känner jag bara att det är väl kanske bra att
jag är lite snuvig och så nu för då vet jag att jag snart blir frisk,
samma sak gäller filmen. Den funkar inte nu, den är borta. Men jag vet att den snart kommer fungera när
jag väl redigerat och skapat den för 3:e gången:
Och den kommer bli bra!!:)
~Det bästa jag vet med livet är att jag inte vet för mycket om det som väntar~
summer
Tack för en trevlig Lördag på Stranden!=)
Efter en hyffsad tidig uppstigning blev att äta lite frukost.
Efter det va ja så duktig att jag städade hela vårat kök efter 11 personer och tvättade golven.
Linnea filmade mig så nu har vi beviset..haha:P
Efter lite allmänt prat i köket till lite music så gick det faktiskt hyffsat fort desutom.
Har kommit en bra bir på min lilla film så imorgon ska jag försöka göra klart den.
Efter lunchen tog vi oss till stranden Jag och Kotoe (japanskan i huset).
Vi tog till vara på sommaren som ännu är på sin topp här.
Kom fram till att jag ät riktigt sugen på att skaffa mig en i- pod, efter att ha legat och lyssnat på musik
från kotoes i-pod.
Priset ligger dessutom mycket lägre här en i Sverige så möjligt att jag snart
blir ägare till en sådan. Skulle vara värt att köpa en sådan!=)
Vi tog oss en runda på statestreet och köpte en färskpressad drink, svalkande och nyttigt=)
Nu har halva huset dragit iväg på fest och frågan är om jag ska med senare med några till?
Är inte helt frisk så vet inte..men jag tror det blir att gå ändå, lutar åt det hållet just nu iaf.
Efter dagens och gårdagens tråkiga incidenter som inträffat för två personer i vårt hus, (inte mig dock)
så har jag fått klara bevis för en sak:
Planera aldrig, aldrig för långt i förväg,
Du vet aldrig vad som kan hända på vägen dit.
Att hänga upp sitt liv på en annan eller andra människor,
Är inget man kan förlita sig på,
Då folk ibland ändrar sig snabbare än ett blixtnedslag,
blir du då offret som uttrycker lidande, i form av trårar, gråt
smärta, hopplöshet, meningslöshet, självdestruktivitet
och svaghet.
Så:
Ta vara på dig själv och gör saker som tillfredställer Dig,
gläd dig och utveckla dig för din egna skull,
i oberoende till någon annan,
för den som känner dig bäst är just Du själv.
Och låt aldrig en annan människas felaktiga handling.. få dej att börja,
sätta dig själv i underläge i relation till andra och jämföra dig med andra,
förstöra din självuppfattning eller dina livsmål,
dina ambitioner och talanger,
din livskraft och positivitet,
din inneboende glädje.
Ja hela ditt liv...
ja hela,
Dig.
Ta vara på dej själv,
för det är det viktigaste du har.
Utan dig själv kan du ingenting klara.
Utan dig själv finns inget Du,
Inget Du som kan ta vara på alla
runtomkring dej,
Alla de som står dej nära,
de du älskar, och
de som betyder allt för dig.
Utan dig själv finns inget Du som har
en sådan stor betydelse för så många människor,
i en och annan form,
även för dem Du kanske inte trodde,
du betydde något för.
Vi alla lämnar ett avtryck efter oss med en betydelse
med en kärleksfullhet och en saknad,
känslosamma minnen och tankar.
För det finns så många personer
som bryr sig och tycker om dig,
oavsett om du står dem nära
eller långt bort. Så är du en
del av någons tankar,
under stunder Du,
kanske inte
tror.
Ibland tänker jag snäppet längre än vad ögat kan nå/
Emilie.
Fast, it goes so fast.
Redan fredag imorgon ,
veckan bara rusar iväg så man hinner ju knappt med själv känns det som.
Kom nyligen hem från colleget, vart en lång dag idag, 8-17.
Fick sjuts av Jennifer till skolan så slapp gå till bussen,
vilket alltid är skönt; slippa trängas bland allt folk.
Hade engelskaprov i morse och det känns som det gick sin rätta väg:)
Hade också sång i skolan, vi sjöng på Italienska vilket jag aldrig gjort innan men
det är ett fint språk! Så nu är jag kanske snart uppe i att kunna ett 6:e språk också:P
Avslutade dagen med modern- dance. Även det är nytt för terminen för min del men
det är himla kul kan jag säga.
Man mår riktigt bra efteråt. Sen vart det ta bussen
hem med Lucia. Vi har kul på våran dans, snart kanske det blir att vara med
på enn dansuppvisning men får se om det hinns med. Har så mycket plugg och annat som
måste göras. Dessutom är öroninflammation ingen höjdare på köpet vílket jag har för tillfället så det gör att man
inte känner sig lika engagerad som vanligen. Men efter lite medicin så går det som tur över:)
Annars börjar det kännas som en riktigt vardag nu här i Santa barbara.
Man har infunnit sig nu och det flyter på.
Har en kul grej på gång nu:
Ja ska göra en dokumentärfilm om att leva i mitt student hus i helgen. Ska visa upp det i skolan på
documentry- filmmaking lektionen på onsdag så helgen blir att filma.
Filma, klippa och redigera med musik är verkligen min grej,
särsklit när man får göra repotage och intervjuer från
det verkliga livet.
Ska bli kul med journalist/TV/broadcasting nästa termin här, men nu har jag i allafall ett ämne
som ingår i den utbildningen så har i alla fall påbörjat den lite än så länge.
Har även filmat lite idag så är på god väg:) Får filma lite mer ikväll när allt folk i huset kommer hem!
Nog talat om detta!
Helgen blir nog lite plugg och lördag är alla här bjudna på fest till ett annat hus. Så kvällen är planerad.
Söndag skulle jag egentligen träffa min amerikanska familj och spela tennis och lära mig basket som de va
tänkt men antar att blir att man får ta det nästa helg.
Filmen får gå före att bli klar med.
Och, jag har blivit mästerkock tror jag;) Eller mina matlagningskunskaper är på
bättringvägen nu när man får laga mat rätt ofta. Kan nog aldrig va till nån skada, för tro det eller ej
men min egna korvstroganof blev riktigt lyckad igår, slutade inte i katastrof, vilket det ibland gjorde på
hemkunskapen i 8:an, klantig som jag var i köket. Kunde bara plugga in teorin rätt i huvudet, men ej laga mat
fast som tur börjar även det gå sin rätta väg=)
Hade ett väldigt givande samtal på
rasten med Rebecka. ''Ett djupt samtal'', som jag brukar kalla det.
Där verkligen analyserade vi kring hur folk
beteér sig och hur de innerst inne mår och tänker.
Vi pratade om hur olika människor trivs på fester och somligas syfte med att festa.
Är det en persons utsida eller innsida som styr bedömningen
och attityden till människan ifråga?
Och menar folk det som de säger eller är deras största strävan
att tycka och vara som alla andra, inte båga urskilja sig från strömmen, gruppen...
av egen osäkerhet. Troligen är vi alla mer unka än vad vi verkar vara
eftersom det finns en enorm klump människor som bara är ute efter
att va som alla andra, de vågar inte stå för sin egna person..troligen av osäkerhet och rädsla.
Det är verkligen tråkigt att man format livet som en följa john lek...!!
Ja det var riktigt tänkvärt och kändes skönt att få prata av sig lite,
sånt behöver alla i dagens egentligen väldigt ytliga
samhälle där vi ändå mest skämtar om allt och sällan
visar vad vi egentligen känner och säger det vi har och säga.
Får återkomma med mer av dessa typer av funderingar i kommande inlägg.
Nu tror jag det börjar komma hem lite folk så ska ta mig in till de andra,
vara lite social fast jag helst av allt vill sova för tillfället.
Kvällsmat väntar!
Have a nice day:)
E.O
Söndag
Mamma ringde mig i morse när jag låg och sov.
Hon tyckte jag sover länge fast klockan va ju inte äns 10.
Kanske länge med tanke på att jag alltid var uppe tidigt förr men har börjat sova
längre på morgonarna här..en annan tidsrytm eller nåt i den stilen kanske.
Samtalet med mamma var efterlängtat, har inte hört hennes röst sen flera veckor tillbaka
så kände en viss saknad men det får man inte tänka på nu,
inget blir bättre för det.
Istället åt jag lite frukost och gick till stan en sväng.
Köpte frimärken och kuvert så nu ska skicka brev på post till mamma,
gammalmodigt, ja vet, men hon tycker det är roligare att få riktiga brev än mail så då
får man väl uppfylla det önskemålet. Brevet jag skrev blev på 17 sidor så blir mycket att läsa!
Köpte också 2 t-shirtar till träningen och en choklad ask till den amerikanska familjen som
jag ska ha kontakt med några gånger i månaden under året.
Det var en lugn och solig dag så eftermiddagen blev det mest slappa lite i solen
med en engelska bok. Det va skönt!
Vid 17.00 kom mamman till den familjen som jag var bjuden hem till
och hämtade mig. Det var jätteroligt att få träffa en äkta amerikansk familj
och de bjöd på middag.
De är 6 i familjen varav tre söner och en dotter.
Sönerna är 21, 17 och 13 år. Dottern 26.
Vi åt och pratade både länge och väl.
Kände mig väldigt bra bemött och det känns så kul att man även skaffat sig
några nya vänner som bor här permanent och som jag kommer hitta på lite saker med
med jämna mellanrum.
Det bodde fint och hemmen här ser lite annorlunda ut än i Sverige
men mysigt var det i alla fall.
Det som var mindre mysigt var när de började prata om jordbävningarna som kommer hit några gånger varje år.
Fick lära mig att man ska krypa under bordet nästa gång lamporna börjar skaka i taket...
så bra att vara förberedd så man inte får en chock så att säga när det väl inträffar.
Efter tre timmar skjutsade de tillbaka mig till mitt studenthus och nu sitter jag här.
Om en vecka ska jag dit igen,
Då ska Daniel och Josef (de 2 äldre sönerna) lära mig att spela basket och det får man ju se hur det ska gå haha...
kan knappast äns göra en lay- up men det kan bli kul ändå att prova på sina svagare sidor:P
Ser dock mer fram emot tennisen som vi också ska spela efteråt,
det har jag ju i alla fall spelat i 4 år så de ska nog gå lite bättre.
Så blir att fräscha upp bollsinnet helt enkelt nästa helg!:)
God natt!
Nu.
Så ja, nu har jag också skaffat mig en blogg. Tänkte det kunde vara kul för min egna del att
skriva lite vad som händer under livets lopp. Det är så kul att gå tillbaka sedan om några månader
och se vad man skrev, kände och gjorde då. Annars blir det mest som tankar, saker och annat som händer
bara bleknar allt mer och till slut minns man inte vissa saker
lika klart och tydligt som man gjorde för stunden.
Jag har i alla fall mycket nu som förblir oförglömligt,
även om jag inte skulle skriva ner det;
Så finns det skrivet inom mig.
Ja, det här nya livet jag lever sedan lite drygt en månad tillbaka här i Usa
känns lite som i en bok, en vädigt spännande bok som fängslar mig
till den graden att jag inte vill släppa taget:
För jag vill vara här länge till och inte åka hem..och ett bra tag framöver blir jag kvar:)
Under denna månad har jag upplevt så otroligt mycket nya saker, ibland undrar jag nästan hur mycket
kapacitet hjärnan egenligen har för att ta emot nya intryck och upplevelser.
Det är också nu man inser vad länge man kan låta tiden gå utan att det blir till några större variationer.
Vad mycket man kan gå miste som man inte har en aning om förrän man väl upplevt det!
Hade jag valt att inte komma hit så hade jag aldrig fått se:
- Los Angeles
- Hollywood
- Universal Studios
- Disneyland
- Beverlly Hills
- Följande kändisars hus: Madonna, Britney, David backham, Paris Hilton, Hillary Duff, Dr. Phil, huset där Charlies änglar spelats in, Frank Sinatras hus, Desperate housewives inspelnings plats och en skådis från CSI och Indiana Jones.
- High shool musical
- Golden Gate bron i San Fransico
- San Fransciso
- New York ovanifrån och flygplatsen
- Världens högsta träd
- Golden road som anses vara världens vackraste väg
jag inser att man har kapacitet till mycket.
Tidvis var jag ängslig, ibland var jag velig
och emellanåt kändes det till och med lite konstigt.
Konstigt att bara lämna allt bakom sig och ta ett nytt kliv i en annan sektion i livet.
Klivet innebar mycket mod,
några tårar men också en stor positiv förväntansfullhet.
Nu har jag tagit mig över gatan...jag är förbi övergångsstället.
Jag fick stå där på ena sidan av vägen och vänta på att rödljuset skulle slå om till grönt:
När STOPP vände till GÅ. När man stått sina första 18 år av livet på mer eller mindre samma plats
men ändå lärt sig att trivas och vant sig på positionen så pass mycket att man
tycker det kunde förbli gamla tider ett tag till.
Men så är inte fallet, inte för någon.
Och Då...när det plötsligt lyser grönt: Då har du fått din frihet som nu ligger i dina händer.
Du har tagit studenten och vipps hör du inte hemma någonstanns. Ja då gäller det att leta reda på sig själv, ta sig tiden, lyssna till sitt inre och fråga sig själv en enda fråga: Vad vill jag allra helst göra egenligen, om jag själv får bestämma, utan någon annans påverkan..?
Jag fann svaret på min fråga och nu befinner jag mig i Californien. Jag går på colleget som har 18 000 studenter, läser kurser som jag själv är intresserad av och jag har flyttat in i ett hus med 11 andra studenter från olika platser i världen som är i samma sits som mig. De har skaffat sig ett nytt liv, alla med olika mål och ambitioner.
Har bara gått i skolan i tre veckor men redan hunnit lära känna många nya människor.
Skolsystemet skiljer sig rätt mycket ifrån det jag var van vid, å andra sidan skiljer sig det mesta. Både språk, matvanor,
människor, klimatet, landet, ja allt i princip. Det är här jag ska infinna mig nu, bryta gamla mönster och skapa mig nya.
Det bästa är det att jag faktiskt infinner mig väldigt bra och lätt här.
Ansvaret man har nu över sig själv gör att man växer som människa.
Man gör saker och ser att man klarar av det och då växer också självförtroendet!
Många nya saker händer hela tiden. Í början var det mycket praktiska saker med skolan och annat.
Men nu börjar man känna sig som hemma här. Dagarna springer iväg och man hinner inte äns sova ut ordentligt.
I onsdags kom jag hem från skolan 22.30, har documentary filmmaking på kvällen så det blev sent. Sen var det bara upp igen vid 6.00 för att åka till skolan.
Det blir mycket engelska i skolan, dans, sång, piano och film + träning. Har fått nya kompisar på kurserna i skolan och nästa termin blir det jornalistik intrikting här helt så då blir det ännu mer nya upplevelser.
I huset trivs jag bra med de andra studenterna.
Carla från Brasilien och jag börjar alltid samtidigt så vi har alltid sällskap till bussen. Hon är en bra vän som man kan prata med om allt verkligen och rolig dessutom.
Lucia från Spanien dansar i samma dansgrupp som mig och vi ska börja träna på skolans gym med Linnea som också bor här. Så det känns bra att man hunnit få några bra vänner så fort.
På festerna som annordnas här i huset har man också träffat massor av folk som också går på colleget i Santa Barbara så det blir ju inte brist på umgänge, inte det minsta.
Men hädanefter kommer jag inte blicka tillbaka på den här första månaden så mycket, det blir så mycket att skriva och det finns det inte rum och tid till så börjar med vad som hänt idag:
Började morgonen med att städa mitt rum, tvätta kläder och efter frukosten (lunchtid) så åkte jag, Kotoe (japanskan i huset) och Anell (bosnie från Västerås). Vi tog oss en tur till shoppingcentret La cumbra plaza. Där var vi några timmar och shoppade lite. Sommaren håller i sig och vädret var som alltid: perfekt.
Imorgon ska jag träffa min international friendship familj. Är bjuden till en amerikansk familj på middag som jag ska ha kontakt med några gånger/ månaden, de har folk i min ålder dessutom så det ska bli spännande.
Blir kanske en stund på stranden med Carla innan dess.
Har lite att plugga också så det får bli min söndag det imorgon!
Nu ska jag nog spendera en stund i vardagsrummet innan det är tid för att sova!
En sak till har jag att säga:
många härliga, varma minnen av åren
innan jag kom hit;
Er vill jag verkligen tacka av hela mitt hjärta.
För trots att mycket nytt inhämtas i baggaget ,
genom livets alla dagar
så är en stadig botten
alltid kollosalt betydelsefull.
