5 december 3.28, jag gjorde succé i onsdags.:)
SANTA BARBARA I JULETID!
Sitter här i framför tv:n,
lilla huset på prärien går på tv nu,
inte tittat på et på mint 10 år,
men nu har jag ju bara amerikanska kanaler,
och då finner man det mesta, både gammalt som nytt, som inte änns nåt er hemma i Sverige än.
Veckan har gått himla fort och nästa vecka är det sista veckan i skolan. Sen har jag jullov, vilket innebär att jag åker hem om exakt 2 veckor idag. Och om mindre än 2 veckor åker jag till Los Angeles för att sova över där på hotell, för ska upp himla tidigt till flygplatsen morgonen därpå.
Under mina 4 lediga dagar under thanks giving jobbade jag i princip igenom hela min film. Den blev färdig och jag är jättenöjd! Jag var också på stan och handlade lite kläder, det är nu reor så passade på att köpa lite nytt. Det var riktigt stämmnngsfullt att gå omkring på stan bland allt jul pynt som staden dekorerats med. Jul granar, tomtar, mängder av lampor, amerikanska jullsånger ja allt man kan tänka sig, men ingen SNÖ! istället fick det bli dekorerade palmer. Och ni ska veta vad folk i Californien är avunsjuka på oss svenskar som har snö, vissa klagar på snö, men snö ska vi vara stolta över i sverige och uppskatta. Det hör ju liksom till. Men visst, för min del så är det ju lite små häftigt med ''jul palmer'' istället för granar. Annorlunda om inte annat. Men det känns faktiskt riktigt juligt även här och det får mig att verkligen uppskatta julen ännu mera och snön som jag kanske kommer få se när jag kommer hem! Vilken tur jag har, får både uppleva juletider i californien och i sverige. Dubbel glädje=)
Veckan har varit intensiv. Jag är klar med alla pianouppgifter och skalorna.
Nu har jag bara final- exam på måndag, ska spela upp ett stycke, sista lektionen.
I onsdags visade jag upp min dokumentär om mallorca. Jag sa ju att den var bra. Men vet ni?
Jag gjorde succé. Har nog aldrig blivit så uppmärksammad med en film jag gjort som denna gång. Jag fick massa beröm och komplimanger. Folk sa att jag har den perfekta berättar rösten och borde verkligen få den hörd. ATt jag borde kontakta film institut eller tv för att de skulle verkligen fastna för mnj berättar röst, att den är unik och att jag skulle få framgång med den, att den skulle vara eftertraktad på högre nivåer, institut! Jag ick inte en ända kritisk åsikt ifrån min lärare som är chef över den stora kändis film festivalen. Hon sa att strukturern var jättebra, filmen påminnde henne om en fransk film hon sett, att jag haren djup känsla i det jag gör, metaforer, skicklighet, emotioenell, intesiv oh alla var liksom överraskade. En kille gck i kapp mig och sa att han ville att jag skulle var berättare på hans film, så nu har jag fått ett uppdrag. Folk sa att jag är poetisk och en kvinna var helt ordlös, hon bytte till och med plats helt plötsligt för att stta sig bredvid mig. En man sa att hans kolleg hade särskilt kommenterat att min film av alla de 20 vi såg, verkligen var bra!
Så´, kanske jag är en oupptäckttaland, men jag har ju alltid sagt att tv- film- journalistk, det är det jag vill jobba med och jag är verklgien skitglad att få bli såhär uppmärkssammad 70 km ifrån hollywood=DAv dessutom en lärare som är chef över den stora filmfestivalen i Santa Barbara dr hon har träffat mängder av stor flmstjärnor och varit i kontakt med massa filmer, och att höra att man borde satsa på att visa upp sin röst för att reggisörer skulle nappa på¨mig, det är verkligen glädjnde. så vem vet, utan att överdriva eller skryta, så kan jag blir något stort och om inte så ska jag i alla fall göra mitt bästa för att lyckas åstadkomma det bäst ur mig själv, som jag alltid försökt att göra. Och för det mesta har jag lyckats också! Bara för jag tror på livet, möjligheter och att man kan så mycket mer än vad man tror, det gäller bara att våga öppna sig själv och stå emot motgångar. Och jag ska satsa och utnyttja varje möjlighet, allt är värt ett försök!
Ja, i torsdags hae jag sång- performance, sjöng hero med mariah carey, och en i pblikenblev nästan tårrögd, gud va bra jag mår när jag känner att jag kan få mäniskor att känna känslor och bl berörda av det jag gör. Det måste betyda att jag har nån viss förmåga att få människor att bli påverkade. Och sångn gick jättebra, det var min sista låt oh betyget få jag reda på tidag!
Hade också engek grupp presentation, de gick också bra. Betyget kommer på måndag!
Oh, idag, fck jag reda på att min department exam i skriftligt engelska var jättebra och att jag får gå vidare, jag har klarat hela engelska kursen, defently sade hon, så nu blir det collge engelska 100, sen finns dert ingen mer college engelska att läsa, eller jo en avancerad 110 fast den är inte behövlig eller obligatorisk. Denna engelska är typ som svenska B och sen är den 110 som svenska C, alltså inte obligatorisk för alla.
Känns skönt att se att man förbättrats.
Pratade med rebbecca i skolan, och hon vill eventuellt åka med mig när jag åker till new york, washíngton och toronto efter vårtermiens slut. Jag kommer åka dit men nu vill hon hänga på, fast ho ska kolla flyg och så innan. Det måste jag också säkerställa, med det vore ju bra med sällskap hur eller hur. FAst toronto hoppar hon över i så fall.
Snart ska jag iväg och spela piano, den har jag DANSUPPVISNING vid 20.00. Mitt hus kommer, rebbecca kommer och hon ska filma allt med min kamera, jag måste ju ha det som ett minne. Kommer också lägga upp massa bilder när jag får ork, har verkligen inte orkat att ladda upp bilder på biloddagboken, för det tar sån tid.
¨
Så ikväll har jag dansuppvsning. Kommer träffa Lucia där och vi ska dansa i samma jazz dans grupp nästa termin.
Nu slutar snart lilla huset på prärien, vilket innebär att jag suttit och skrivit ganska länge nu, som vanligt.
I helgen kommer jag sitta och göra idrotts test på internet, visst låter det konstigt att man ska få betyg i att träna på gym, springa på rull band, men amerikanare har ju sina idéer. Imrogon kväll ska jag på jullkonsert, college kören kommer sjunga. Det ska bli kul att höra.
Nu lyser solen in i mitt mörka vardagsrum. Detta vardagsrummet är som en biosalong. bäckmörkt, hyffsat stor tv och bruna träväggar. Inga fönster fast som tur lyckas lite av solens strålar nå mig genom de öppna dörren. Men jag kan bara säga att solen inte är stark nu, det är höst här och jag kommer inte vara så brun när jag kommer hem, men kanske lite mer än vanligen så här års.
Pratade föessten med Louise på msn igår, vi sa det, vi båda är lie brunare än vanligt sä här års. Det var så roligt att höra att de har de bra på sin asien tripp. Kul att man har nån kontakt med gamla klasskompisar, för mycket upplevelser hade vi att utbyta, båda 2. Känns lustigt att man bara för ett halvårsedan gått i samma skola, klass, bot i samma stad och så helt plötsligt är vi 2 personer som befinner oss i varsin ände på jordklotet. Och båda av oss har sol ioch plamer i juletid, hon i Malaya och jag i USA.
Tur att datorn finns i sådana lägen, tack vare den känns inte avståndet lika långt till alla människor. Men världen är ganska liten.
Tänk, bara 21 timmars flygresa, sen är jag hemma igen. Hemma och ska fira jul, nyår, min fördelsedag, och träffa mormor, morfar, farmor och all familj.
Ska bli roligt. Men sen kommer jag tillbaka till usa igen. Jag tycker om detta land, trivs och kan tänka mig att bo här i framtiden. Alla länder har ju sina för och nackdelar, både folk, laar, seder och mentalitet samt. kultur. Ingenstanns blir det ultimat. Men så perfekt som jag trivs här har jag på sätt och vis inte trivts förut. Alltså, för mig är usa bättre än sverige.
Därför ska jag försöka stanna här så länge det går. Det vill jag iaf.
Men inga framtida planer på något. Nu är nu. Och snart ska jag rusa till bussen, tranfer center, ta bussen längs hav och palmer, mgenom mexikanskt influerande gator och också genom den förbryllat dekorerade julpyntade SANTA BARBARA!
Ha en fortsatt god eftermiddag
Emilie
Sitter här i framför tv:n,
lilla huset på prärien går på tv nu,
inte tittat på et på mint 10 år,
men nu har jag ju bara amerikanska kanaler,
och då finner man det mesta, både gammalt som nytt, som inte änns nåt er hemma i Sverige än.
Veckan har gått himla fort och nästa vecka är det sista veckan i skolan. Sen har jag jullov, vilket innebär att jag åker hem om exakt 2 veckor idag. Och om mindre än 2 veckor åker jag till Los Angeles för att sova över där på hotell, för ska upp himla tidigt till flygplatsen morgonen därpå.
Under mina 4 lediga dagar under thanks giving jobbade jag i princip igenom hela min film. Den blev färdig och jag är jättenöjd! Jag var också på stan och handlade lite kläder, det är nu reor så passade på att köpa lite nytt. Det var riktigt stämmnngsfullt att gå omkring på stan bland allt jul pynt som staden dekorerats med. Jul granar, tomtar, mängder av lampor, amerikanska jullsånger ja allt man kan tänka sig, men ingen SNÖ! istället fick det bli dekorerade palmer. Och ni ska veta vad folk i Californien är avunsjuka på oss svenskar som har snö, vissa klagar på snö, men snö ska vi vara stolta över i sverige och uppskatta. Det hör ju liksom till. Men visst, för min del så är det ju lite små häftigt med ''jul palmer'' istället för granar. Annorlunda om inte annat. Men det känns faktiskt riktigt juligt även här och det får mig att verkligen uppskatta julen ännu mera och snön som jag kanske kommer få se när jag kommer hem! Vilken tur jag har, får både uppleva juletider i californien och i sverige. Dubbel glädje=)
Veckan har varit intensiv. Jag är klar med alla pianouppgifter och skalorna.
Nu har jag bara final- exam på måndag, ska spela upp ett stycke, sista lektionen.
I onsdags visade jag upp min dokumentär om mallorca. Jag sa ju att den var bra. Men vet ni?
Jag gjorde succé. Har nog aldrig blivit så uppmärksammad med en film jag gjort som denna gång. Jag fick massa beröm och komplimanger. Folk sa att jag har den perfekta berättar rösten och borde verkligen få den hörd. ATt jag borde kontakta film institut eller tv för att de skulle verkligen fastna för mnj berättar röst, att den är unik och att jag skulle få framgång med den, att den skulle vara eftertraktad på högre nivåer, institut! Jag ick inte en ända kritisk åsikt ifrån min lärare som är chef över den stora kändis film festivalen. Hon sa att strukturern var jättebra, filmen påminnde henne om en fransk film hon sett, att jag haren djup känsla i det jag gör, metaforer, skicklighet, emotioenell, intesiv oh alla var liksom överraskade. En kille gck i kapp mig och sa att han ville att jag skulle var berättare på hans film, så nu har jag fått ett uppdrag. Folk sa att jag är poetisk och en kvinna var helt ordlös, hon bytte till och med plats helt plötsligt för att stta sig bredvid mig. En man sa att hans kolleg hade särskilt kommenterat att min film av alla de 20 vi såg, verkligen var bra!
Så´, kanske jag är en oupptäckttaland, men jag har ju alltid sagt att tv- film- journalistk, det är det jag vill jobba med och jag är verklgien skitglad att få bli såhär uppmärkssammad 70 km ifrån hollywood=DAv dessutom en lärare som är chef över den stora filmfestivalen i Santa Barbara dr hon har träffat mängder av stor flmstjärnor och varit i kontakt med massa filmer, och att höra att man borde satsa på att visa upp sin röst för att reggisörer skulle nappa på¨mig, det är verkligen glädjnde. så vem vet, utan att överdriva eller skryta, så kan jag blir något stort och om inte så ska jag i alla fall göra mitt bästa för att lyckas åstadkomma det bäst ur mig själv, som jag alltid försökt att göra. Och för det mesta har jag lyckats också! Bara för jag tror på livet, möjligheter och att man kan så mycket mer än vad man tror, det gäller bara att våga öppna sig själv och stå emot motgångar. Och jag ska satsa och utnyttja varje möjlighet, allt är värt ett försök!
Ja, i torsdags hae jag sång- performance, sjöng hero med mariah carey, och en i pblikenblev nästan tårrögd, gud va bra jag mår när jag känner att jag kan få mäniskor att känna känslor och bl berörda av det jag gör. Det måste betyda att jag har nån viss förmåga att få människor att bli påverkade. Och sångn gick jättebra, det var min sista låt oh betyget få jag reda på tidag!
Hade också engek grupp presentation, de gick också bra. Betyget kommer på måndag!
Oh, idag, fck jag reda på att min department exam i skriftligt engelska var jättebra och att jag får gå vidare, jag har klarat hela engelska kursen, defently sade hon, så nu blir det collge engelska 100, sen finns dert ingen mer college engelska att läsa, eller jo en avancerad 110 fast den är inte behövlig eller obligatorisk. Denna engelska är typ som svenska B och sen är den 110 som svenska C, alltså inte obligatorisk för alla.
Känns skönt att se att man förbättrats.
Pratade med rebbecca i skolan, och hon vill eventuellt åka med mig när jag åker till new york, washíngton och toronto efter vårtermiens slut. Jag kommer åka dit men nu vill hon hänga på, fast ho ska kolla flyg och så innan. Det måste jag också säkerställa, med det vore ju bra med sällskap hur eller hur. FAst toronto hoppar hon över i så fall.
Snart ska jag iväg och spela piano, den har jag DANSUPPVISNING vid 20.00. Mitt hus kommer, rebbecca kommer och hon ska filma allt med min kamera, jag måste ju ha det som ett minne. Kommer också lägga upp massa bilder när jag får ork, har verkligen inte orkat att ladda upp bilder på biloddagboken, för det tar sån tid.
¨
Så ikväll har jag dansuppvsning. Kommer träffa Lucia där och vi ska dansa i samma jazz dans grupp nästa termin.
Nu slutar snart lilla huset på prärien, vilket innebär att jag suttit och skrivit ganska länge nu, som vanligt.
I helgen kommer jag sitta och göra idrotts test på internet, visst låter det konstigt att man ska få betyg i att träna på gym, springa på rull band, men amerikanare har ju sina idéer. Imrogon kväll ska jag på jullkonsert, college kören kommer sjunga. Det ska bli kul att höra.
Nu lyser solen in i mitt mörka vardagsrum. Detta vardagsrummet är som en biosalong. bäckmörkt, hyffsat stor tv och bruna träväggar. Inga fönster fast som tur lyckas lite av solens strålar nå mig genom de öppna dörren. Men jag kan bara säga att solen inte är stark nu, det är höst här och jag kommer inte vara så brun när jag kommer hem, men kanske lite mer än vanligen så här års.
Pratade föessten med Louise på msn igår, vi sa det, vi båda är lie brunare än vanligt sä här års. Det var så roligt att höra att de har de bra på sin asien tripp. Kul att man har nån kontakt med gamla klasskompisar, för mycket upplevelser hade vi att utbyta, båda 2. Känns lustigt att man bara för ett halvårsedan gått i samma skola, klass, bot i samma stad och så helt plötsligt är vi 2 personer som befinner oss i varsin ände på jordklotet. Och båda av oss har sol ioch plamer i juletid, hon i Malaya och jag i USA.
Tur att datorn finns i sådana lägen, tack vare den känns inte avståndet lika långt till alla människor. Men världen är ganska liten.
Tänk, bara 21 timmars flygresa, sen är jag hemma igen. Hemma och ska fira jul, nyår, min fördelsedag, och träffa mormor, morfar, farmor och all familj.
Ska bli roligt. Men sen kommer jag tillbaka till usa igen. Jag tycker om detta land, trivs och kan tänka mig att bo här i framtiden. Alla länder har ju sina för och nackdelar, både folk, laar, seder och mentalitet samt. kultur. Ingenstanns blir det ultimat. Men så perfekt som jag trivs här har jag på sätt och vis inte trivts förut. Alltså, för mig är usa bättre än sverige.
Därför ska jag försöka stanna här så länge det går. Det vill jag iaf.
Men inga framtida planer på något. Nu är nu. Och snart ska jag rusa till bussen, tranfer center, ta bussen längs hav och palmer, mgenom mexikanskt influerande gator och också genom den förbryllat dekorerade julpyntade SANTA BARBARA!
Ha en fortsatt god eftermiddag
Emilie
Kommentarer
Trackback
